Det blev höst. Ett broderi färdigt. Och vad skulle jag göra därefter? Ingen idé och ingen känsla att bygga på. Som ofta annars blir det ett träd, löv eller fönster.

Broderi av Margareta Callersten Brunell
Broderi av Margareta Callersten Brunell

Höstfönster – hönsfötter… nej, det verkade för knäppt.

Jag rev upp, lät det ligga, tog tag igen. Då inträffade attackerna i Paris, och Eiffeltornet fick komma med. Fredagen den 13 november. Tårar.

Stig Dagermans dikt om att vi för en dag borde låtsas att det inte fanns ondska, död eller krig. Samt hans dikt Hur fort blir lönnarna gula

Just nu är jag lite trött på mina broderier, eller är det på mig själv? Mina ambitioner om att göra något väldigt vackert, som inte får bli för sentimentalt. Nu har jag börjat med kyrkfönster igen.

Och vad ska jag göra med alla broderier? De ligger där hopvikta i en garderob (utom två inramade som hänger i vår stuga i Halland).

Vill de komma ut ur garderoben?

Text och foto: Margareta Callersten Brunell

5 reaktioner till “Höstbroderiet

  1. Varför måste man?
    Nej det måste man inte. Det kan väl vara trevligt att bara ha sina broderier och bläddra ibland, någon gång då och då. De har ju givit en så mycket när de blev till. Bättre terapi finns inte.

    Gilla

  2. Jag tycker det känns befriande att vi även kan skriva om att det ibland känns svårt och motigt, att inspirationen inte alltid infinner sig – och framför allt hur man kan arbeta sig igenom det och hitta tillbaka?!

    Tack för ditt inlägg Margareta!

    Gilla

  3. Jag har många broderier i en låda och det är helt okej (likväl som att jag har block efter block med teckningar och lådor med bilder av alla de slag). Jag har ett behov av att uttrycka mig, att utforska, att skapa. Jag tycker oftast att processen är det intressanta och roliga. Jag är inte så intresserad av produkten, jag är ute efter att tillfredsställa mitt skapande behov.
    Kanske kan du komma fram till att det är okej att ha broderier i en låda eller tre, att det är din process som är grejen…eller så kommer du fram till att det inte är så och då måste du hitta fram till vad du skall göra med dem. Kanske ska du kontakta ditt närmsta bibliotek och be att få ställa ut dina bilder…

    Gilla

  4. Varmt tack för era tänkvärda kommentarer, som jag funderar vidare över i min ”väntkur” alt
    ”vändkors” – dvs den punkt där jag just nu är. Visst är det, som ni säger, själva processen som är viktigast. Att de ligger där på en hylla i en garderob skapar trots allt en viss tillfredsställelse när jag ser ”högen”. – Jag har haft utställning på vårt lokala bibliotek (2013 och 2015) och riktar in mig på nästa år igen.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.